Sevärt

Denna film, Hur många Lingon finns det i världen? är en mycket sevärd film. Har du inte sett den ännu tycker jag du ska hyra den på direkten. Får en att tänka till, kanske man skulle byta inriktning?!

"Gud vad du är tråkig"

Komma ihåg

Inte lätt att komma ihåg att blogga emellanåt. Ska väl försöka bättra mig igen då, men frågan e ju hur många chanser ska jag få?!

Denna höst har flugit iväg på något sätt, har inte gjort något extra förutom varit på en skön resa till Cypern (berättar mera om den resan när jag orkar författa lite mera än just nu). Men i övrigt bara varit på kobben och jobbat och tränat.

Säsongen håller på att ta slut, sista matchen imorgon. Spännande som attans blir det. Och imorgon kväll blir det avslutning och därefter åker spelarna på semester och många kommer inte ens tillbaka. Ååååh var jag kan hata den tid på året, det blir tomt i huset och man måste säga flera hejdå än vad jag klarar av. Är ju så pass egoistisk att jag vill ha alla kvar på kobben med mig.

Tänk att man har gett sig in i denna bransch. Borde man byta?! Helst av allt skulle jag vilja slå ihop hemtrakterna med jobbet, men det var ju inte det enklaste önskemålet. Eller bli ung på nytt och börja studera på nytt till något helt annat.

Funderingarna är många men besluten få.

Bara för att

Var in till biblioteket idag och sökte lite böcker att ta med på resan som stundar. Resfebern är hög som bäst, men försöker dämpa det så gott det går. Hittade först och främst dessa två böcker, måste ju stilla febern med något så varför inte ta reda på lite mera info om resmålet.

Men också dessa två böcker fastnade mina ögon på, tror den ena får följa med på resan.

TJ4 - Sofia snart är jag där!

Cypern - countdown 8

(www.reslust.se)

Idag bokade jag biljetterna, så om 8 dagar söker jag mig till "Sviby International Airport" där det till först blir en kort flygtur till H:fors och sedan några timmar senare vidare till Cypern och bästa reseguiden S.

Ska bli skönt att byta miljö för en vecka. Lite sol o strand kan aldrig skada. I övrigt är det inte så mycket planerat för resan, tar det mesta på högt. Lite promenader och roadtrips lär det blir i alla fall. Man har ju turen att ha en egen guide på plats så :)

Award

C-stina skickade denna award till mig, så ska väl göra som hon ber mig och svara på följande fem frågor.

1. Varför började du blogga?
Hade först en blogg på bloggen.fi, där jag skrev om vad jag hade för mig i Thailand när jag var där som utbyteselev. Den bloggen gick mera ut på att skriva om vad jag/vi gjorde, så att de nära och kära som var hemma inte behövde vara så oroliga. Men denna blogg som jag har nu handlar mera om mig och mina tankar. Uppdateras kanske inte jämt och ständigt men jag gör mitt bästa.

2. Vilka bloggar följer du?
Följer egentligen bara mina vänners bloggar, flera av dem bor i hemtrakterna så det är intressant att höra vad de har för sig på dagarna.

3. Favoritfärger?

Svart som piffas upp med någon glad färg, t.ex. turkos, gul, röd.

4. Favoritfilm?

Har ingen direkt favoritfilm, och ser på all slags film, komedier, drama, krig osv.

5. Vilket land/länder drömmer du om att besöka och varför?
Vill gärna besöka ställen som kinamuren, machu pichu, men även storstäder som New York, London, Paris och Sydney.

Då var det bara lite kvar innan denna award var genomförd:

Reglerna är dessa: länka till bloggaren som gett awardet, svara på fem frågor och ge awardet vidare till fem bloggare med färre än 100 följare.

Disa - hennes blogg har stått still en stund nu, men hoppas det kommer något nytt där snart

Eva - om hon och hennes egna lilla familj

Pia - en blogg med inspirerande recept

Sofia - hennes blogg om hennes äventyr runt om i världen

Zetti - vart tog bloggandet vägen?

Sessavännen

Hemma i Öja finns Sessa. Det är (min) våran katt som egentligen heter Ellen, men hon uppför sig som om hon skulle vara från ett finare släkte, så började vi kalla Sessa (från prinsessa). Sessa får väldigt mycket uppmärksamhet från alla i familjen, hon tas hand om och passas upp. Men Sessa ger också uppmärksamhet tillbaka. Hon sitter och ser på tv:n med en och pratar tillbaka då man pratar till henne.

I stort sätt alltid när jag är påväg hem över en helg, så berättar mamma&pappa åt Sessa att jag är på kommande. Och när jag sedan kommer hem och vill hälsa på Sessa så hittar jag henne i mitt rum. Eftersom mitt rum sällan annars används så brukar hon inte vara där, men när hon vet att jag är påväg hem, så går hon till mitt rum och väntar på mig där.

Den bästa kontakten har hon ändå men pappa. På kvällarna går hon efter honom när han gått och sova. Hon sover alltid i samma säng som pappa, helst på hans kudde. På morgonen väcker hon honom då hon tycker att han sovit tillräckligt. Då sätter de sig på sängkanten och ser ut genom fönstret på fåglarna.

Ända sedan hon var liten har Sessa haft utegångförbund på nätterna. Hon får inte vara ute och jaga på nätterna, hon ska vara inne där det är säkert. Och det är faktiskt inte många nätter som hon varit ute, kanske en handfull. Och när hon sedan kommer in på morgonen ser hon lite skyldig ut, för hon vet nog innerst inne att hon inte fick vara ute.

Ja, bland annat såhär är våran Sessa. Världens bästa och mest bortskämda katt!

Huslig ekonomi

Lite konstigt måste det väl vara då det blir till helg och man vill vila ut och inte göra så mycket, så ser lägenheten ut som ett bombnedslag, inga rena kläder har man och diskberget hotar att rasa ihop.

Nå, hur som helst. På fredagkväll blev det Skördefest med ett glatt gäng. Det blev ett besök till Bolstaholm i Geta och sedan ÅCA. Vi smakade på äppeljuice, korv, ostar och "piimäshot". På lördagen fortsatte Skördefest besöken med Haddnäs, Jan-Karlsgården samt återbesök till redan nämda ställen. Vid Bolstaholm åt vi gårdens egna hamburgare, och de var underbart goda. När jag kom hem hade jag med mig knäckebröd, sirapslimpa och ost från dessa besök. Intressant att köra runt på kobben och besöka gårdar dit man annars inte har något att göra. Träffa på männiksor och gulliga djur. Som till exempel Skipper och Clipper.

Idag blev det att ta itu med lägenheten, städa och hänga ut sängkläderna. Men före det hann jag fixa ihop matlådor till kommande veckan. Det blev purjölök-morot-köttfärs gratäng samt en tonfiskröra till spagetti.

Passade också på att svänga ihop en jordgubbs-havre kaka. Vet inte vem som ska äta upp den, så är någon sugen på kaffe och kaka är det bara att höra av sig.

Motivation lost - Reward if found

Idag tog allt emot - allt gick trögt från det ögonblick jag öppnade ögonen och skulle stiga upp. Satt och gäspade på jobbet, träningen gick trögt - benen ville inte det jag ville. Och nu, kvart i nio sitter jag och gäspar (stort) igen. Kanske det betyder att jag borde söka mig till sängs?! Men vill gärna orka se Ensam mamma söker och Svenska Hollywood fruar.

Hösten är inte riktigt min period på året. Blir snabbt uttråkad och vill att det ska se något hela tiden. Såsom det gjorde i somras. Men hösten är nu bara något som man måste orka beta igenom, vare sig det händer något eller inte. Nån som har bra ideér för att liva upp hösten lite mera?

Och så rycker det i dansfötterna allt som oftast :)

Att vara eller inte vara flygrädd

Kan väl inte påstå att jag direkt flygrädd - men nog funderar jag en och två gånger när det gäller att flyga. Min första flygresa gick från Vasa till Stockholm och sedan till Köpenhamn. Tyckte det gick riktigt bra. Min andra ordentliga flygresa gick från Helsingfors till Bangkok. Den flygresan var lång och man han bli rejält uttråkad, men kände mig väldigt säker ombord. I Thailand när vi flög med inrikesflygen var det ofta små flyg och då var man igen lite osäker. Litar mest på de finländska flygen.

Orsaken till att jag skriver om detta är för att ett flygplan har kraschat i Ryssland (igen känns det som). Det har ännu inte blivit bekräftat men alla ombord lär ha omkommit. Ombord på flyget var ett ishockeylag som spelar i högsta ligan. Bland dessa spelare var en svensk välkänd målvakt, Stefan Liv. Han lämnade en fru och två barn efter sig, han blev enbart 30 år gammal.

Det är vid tillfällen som detta som i alla fall jag funderar en gång extra över hur bra man har det med alla nära o kära i liv. Känns dock som att jag funderat på detta flera gånger under de senaste veckorna av olika orsaker.



Eventuellt blir min nästa flygresa inom några veckor - hoppas på en sista minuten till solen!

Dethär med träningsvärk

Igår på BootCampen fick vi träffa på Max Pulse, men han dök upp först i slutet av träningen. Det var mycket träning åt magen och armarna till en början och sedan blev det massor o mängder av utfallssteg. Till sist blev det konditionsträning - upp ner upp ner upp ner för en backe. Så idag känns det i rumpan o baklåren. Max Pulse tror jag var nöjd med mig igår.

BootCamp

Länge sedan sist, mycket och ingenting har hänt sedan dess. Men tyvärr kära läsare - tänker inte redogöra för vad som hänt i sommar utan nu berättar jag om vad som händer just nu.

Jag och 19 andra tappra deltar i Avancias BootCamp - ett 6 veckors program med tre tuffa träningar i veckan. BootCampen är en träningsform som är inspirerad från militären. Det är hinderbanor, situps, armhävningar, upphopp, kravla på marken, klättra och däremellan jägarvila eller plankan. Och all träning sker utomhus oberoende väder. Tufft men ack så härligt! Allt är möjligt med inspirerande ledare!

Den tredje veckan av BootCampen inleds imorgon, och om jag läste lite mellan raderna i fredags så trappas tempot upp nu - för meningen är ju att vi kan komma i form.

Det ser tufft ut

Under de senaste tre veckorna har jag inte hunnit träna så mycket som jag planerat inför testet den 7 maj. 10 km kommer jag att satsa på, men frågan är om jag springer hela vägen eller kanske bara halva. Motivationen är heller inte på topp, men då jag en nu en gång satt ett datum för att testa, så ska det testas. Det är ju bara mig själv som jag gör besviken. Right?

7 maj

Sjöjungfruloppet 10 km

Need I say more?

Ski VM i Kollen

Resesällskapet!

Folk på väg från T-banan upp till Holmenkollen

Philip Boit på arenan och varvar.

Petter Northug påväg in på arenan inför sista varvet.

Team Finland!

Holmenkollen

Nu är det onsdag eftermiddag. Imorgon sent på kvällen tar vi färjan till Helsingfors. På fredagkväll flyger vi till Oslo.

Det har underlättat i vardagen när man haft en resa att se fram emot. Nu är ju denna resa inte så lång, enbart två dagar på plats, men ändå superskönt att få komma bort och uppleva något helt nytt.

Hur som helst, på lördag blir det nordisk kombination och damernas 15km, på söndag herrarnas 30 km och eventuellt backhoppning. Grabbarna har fixat biljetterna, och det är helt ok platser vad jag har förstått. Jag kommer att dra med mig en åländsk flagga, så med lite tur kan vi synnas i tv-rutan :)

Skulle gärna stanna i Norge flera dagar, men tyvärr inte denna gång. Kanske man skulle få en roadtrip i Sverige och Norge inplanerad, kanske t.o.m. till sommaren. Who knows!?

Inspiration

Lördagen den 12 februari 2011

Efter en lång dag med båtresa, bussresa, match i kyla och igen en båtresa och bussresa, avslutades dagen med berättelse som är så inspirerande. Det tyckte inte bara jag, utan även andra åhörare.

Jag kallar honom Olle.

Olle växte upp i en by till en miljonstad i ett av afrikas länder där det lite bättre ställt. Som barn och under tonåren spelade han fotboll tillsammans med sina bröder och kamrater. I tonåren spelade han i en akademi för talangfulla spelare en bit från hembyn. En dag dyker en scout upp för att vaska fram spelare som kan lyckas i Europa. Olle och två till blev utvalda för att provspela för en klubb i Belgien. Pappersarbetet påbörjades men när de kom så långt att visum skulle beviljas tog det stopp. Han fick återvända till akademin och fortsätta träna och hoppas på en ny chans.

Det tog några år innan en annan scout dök upp, även denna gång var han en av de som blev utvalda. Processen med att få alla administrativa papper i ordning gick mycket lättare. Flygbiljetterna bokades och han skulle ut i Europa och testa sina vingar.

Sitt livs första fotbollskontrakt blev med laget i en Finlands större städer, där blev han kvar ett år. Efter detta år flyttade han till landet nordligaste stad med ett fotbollslag i Ligan (ungefär vart annat år). Där blev han också ett år. Härefter blev det kontrakt i två år med Saarelaiset.

Nu är det inte denna resa som är det inspirerande, utan det är vad som hände i Olles familj innan han fick chansen att pröva sina vingar, och hur han nu hjälper sin familj där hemma. Vi går tillbaka till då han skulle för andra gången visa upp sin talang för en scout.

Olle fortsatte som sagt att träna med akademin efter det första misslyckade försöket att komma ut och spela i Europa. Akademispelarna fick nys om att en scout från Europa skulle dyka upp på deras träning, och på basen av den träningen skulle spelare plockas för spel i Europa. Samma dag fick han samtal med dåliga nyheter hemifrån, hans pappa hade blivit sjuk och hade besökt det lokala sjukhuset. Läkaren hade utfört rutinmässiga kontroller och det visade sig att pappan hade högt blodtryck, men blev utskriven från sjukhuset och fick återvända hem. Samma dag fick hans pappa stroke. Olle återvände hem från kanske hans livs viktigaste träning.

Pappan överlevde sin stroke men var lam i halva kroppen. Några dagar senare dog hans pappa. Olle bet ihop och fällde inte en tår dagarna efter pappans bortgång eller vid förberedelserna för begravningen. Men väl på dagen för begravningen när han såg sin pappa för sista gången, föll han ihop och grät som ett litet barn.

Olle inser att trots att han inte är äldst av bröderna, måste han dra sitt strå i stacken och förtjäna pengar till familjen. Han biter ihop än en gång och återvänder till Akademin och får sin chans att visa upp sig för scouten, lyckas och där börjar hans livs resa.


Varje månad sedan 2008 har Olle fått lön för att spela fotboll. Av den lönen betalar han sin egen hyra och räkningar, men även hyra, mat och andra förnödenheter för sin familj i hembyn. För ca 1000 euro i året får familjen där hemma en stor trea med stort kök. Där bor hans mamma, syster och bror. Hans andra bror och syster har jobb och klarar sig själva.

Båda bröderna spelar fotboll, precis som han, men fortfarande i och kring hembyn. Hans äldre syster har ett eget företag, och hans yngre syster studerar på universitet. Olle försöker spara ihop pengar så att även han yngre bror en dag ska kunna studera vid universitet.

Olle uppskattar att kunna resa i stort sätt fritt mellan "hans nya hemland" och hembyn. Han anser att fastän man lyckas utomlands, ska man inte missunna hur man växt upp.

Av naturen är Olle väldigt glad, sprallig och fylld av energi. Personer runtom kring honom låter sig falla för hans personlighet och blir lika glada och spralliga. Olle berättar att det finns människor som frågat hur han kan vara så nöjd med livet, och som svar på den frågan är i stort sätt i liknande mer;

"Why shouldn't I be? I have nothing to be sad about. I have a good life, my mum and family have a good life back home. What do I get out of beeing sad and miserable? Nothing!"

***

Denna berättelse fick i alla fall mig att fundera. Själv har man vuxit upp i en by till en semistor stad. Gått i byskola, tyckt att det var häftigt att börja åka buss till stan när man började sjuan. Utan större problem gått ut från högstadeiet, gymnasiet och handelsläroverket. Föräldrar köpte ens första bil, flyttat hemifrån för att studera i Vasa. Varit utbyteselev i Thailand och sedan jobbat på diverse ställen till första heltidsjobbet kom över en.

Allt detta utan några egentliga problem. Allt serverat med silversked från silverfat. Att livet kan/är så olika. Man lever i sin egen bubbla och har I-lands problem såsom att just den låten inte finns på Spotify ännu eller just den chipsen inte fanns i hyllan.

Man borde stöda insamlingar till fattigare länder mera än man gör. Man borde kunna donera en peng varje månad till någon hjälporganisation. Man kunde vara fadder till något barn i ett fattigt eller på annat sätt drabbat land. Man borde.

Men tyvärr (?) tänker man ju först på sig själv och sin egen "överlevnad".

Dagens låt

Håller på att uppdatera min mp3 spelare och kom över denhär.

Fördriva tiden..

Det enda jag tänker på hela tiden är hur jag ska fördriva tiden. Men vart har jag bråttom egentligen?



Dagarna inne i veckan går åt till jobb o träning. Helgerna fylls på med annat program, mestadels resor av något slag. I helgen till exempel bär det av till Södertälje för en träningsmatch mellan IFK och Syrianska. Ska minsan bli intressant. Följande helg tror jag det bär av mot hemtrakterna för att hitta lite vinterkläder, för en vecka senare blir det först match i Helsingfors och sedan VM i Oslo. Men vad som händer sedan... det vet jag inte ännu.



VM i Oslo, det kommer att bli försuperbra!

Dagens favoritlåt

Träning

Jobbar på, tränar på, sover lagom, äter lagom. Men dethär med att vara social, vad är det?!

Januari månads träning ser ut enligt följande;

Februari ska bli tuffare :)

Alltså..

... kan man bli mera uttråkad än vad jag är nu?! och det är bara fredagkväll.

This is gonna be a long weekend!

Inte bra...

Jag är nog inte så bra på att skriva blogg och det är på grund av flera faktorer. Mycket på jobbet, träning på kvällar, ja och jag vet helt enkelt inte vad jag ska skriva om. Jag vet inte om hur man skriver om vardagliga saker. Det som händer i min vardag är kanske inte så många intresserade av, vilket gör att det är enklare att lämna det osagt.

Ja, och dendär listan jag började på, resten skipar jag.

Målet jag satte upp med min träning, det går bra. Jag tror jag kommit på när det ska testas också, men det avslöjar jag en annan gång. Nya mål ska också sättas upp, äver det återkommer jag med.

Roligt med lite mål i livet!

Jamen tjena...

Sedan jag kom tillbaka till Åland har det varit full rulle från att jag öppnar ögonen på morgonen tills de stängs igen på kvällen. O jag tror nästan att i denna takt, om inte ännu lite mera tempofyllt kommer det att fortsätta.

Hade kanske inte räknat med detta tempo när jag återvände till jobbet i måndags, men lär väl vänja mig. Trivs dock ypperligt med att vara tillbaka på jobbet och göra något vettigt efter tre veckor ledigt.

Let's dance

Ikväll börjar ett av mina favoritprogram, let's dance. Iår hade de några intressanta namn med och tävlar, bland annat Anders Bagge, Anders Bagge och Alexander Rybak. Min favorit är i alla fall Baggen.

Väntar även med spänning på att tv3 program Landskampen ska börja.

Får se hur mycket tv det egentligen blir för min del när man är tillbaka på jobbet och tåget börjar rulla. Väntar dock med spänning på det!

Barn

Idag har jag varit och besökt en barndomskompis/studiekompis, vad jag nu ska kalla henne. Hon är mamma till lille A och i magen väntar nummer två på att komma ut. Efter att vi två blev färdiga med skolan styrde vi lite åt varsitt håll, men fortsatt att hålla kontakten och jag har besökt henne 1-2 ggr per år. Och idag var det besök nr. ett för 2011.

Vi hann diskutera om det ena och det andra, men mycket blev det om hennes graviditet. Jag blev väldigt imponerad över hennes lugn. Hon är hemmamamma med lille A och lillskrutte som är i magen har redan dragit över tiden. Jag kände hela tiden att hon utstrålade ett lugn när jag såg henne röra sig i hemmet, fixa kaffe/mellanmål/mat, underhålla A, prata med mig. Detta trots att hon bär på ett barn som "kan komma ut när som helst". Jag funderade strax innan jag åkte iväg för att hälsa på, "vad ska jag göra om lillskrutte kommer ut", men som sagt, eftersom hon var så lugn kunde jag vara det också :)

Dagarna rullar på, och snart bär det av mot kobben igen. Ser fram emot att få komma in i egna rutiner, men på samma gång ser jag inte fram emot att lämna vänner och familjen bakom.