Cypern - countdown 8

(www.reslust.se)

Idag bokade jag biljetterna, så om 8 dagar söker jag mig till "Sviby International Airport" där det till först blir en kort flygtur till H:fors och sedan några timmar senare vidare till Cypern och bästa reseguiden S.

Ska bli skönt att byta miljö för en vecka. Lite sol o strand kan aldrig skada. I övrigt är det inte så mycket planerat för resan, tar det mesta på högt. Lite promenader och roadtrips lär det blir i alla fall. Man har ju turen att ha en egen guide på plats så :)

Award

C-stina skickade denna award till mig, så ska väl göra som hon ber mig och svara på följande fem frågor.

1. Varför började du blogga?
Hade först en blogg på bloggen.fi, där jag skrev om vad jag hade för mig i Thailand när jag var där som utbyteselev. Den bloggen gick mera ut på att skriva om vad jag/vi gjorde, så att de nära och kära som var hemma inte behövde vara så oroliga. Men denna blogg som jag har nu handlar mera om mig och mina tankar. Uppdateras kanske inte jämt och ständigt men jag gör mitt bästa.

2. Vilka bloggar följer du?
Följer egentligen bara mina vänners bloggar, flera av dem bor i hemtrakterna så det är intressant att höra vad de har för sig på dagarna.

3. Favoritfärger?

Svart som piffas upp med någon glad färg, t.ex. turkos, gul, röd.

4. Favoritfilm?

Har ingen direkt favoritfilm, och ser på all slags film, komedier, drama, krig osv.

5. Vilket land/länder drömmer du om att besöka och varför?
Vill gärna besöka ställen som kinamuren, machu pichu, men även storstäder som New York, London, Paris och Sydney.

Då var det bara lite kvar innan denna award var genomförd:

Reglerna är dessa: länka till bloggaren som gett awardet, svara på fem frågor och ge awardet vidare till fem bloggare med färre än 100 följare.

Disa - hennes blogg har stått still en stund nu, men hoppas det kommer något nytt där snart

Eva - om hon och hennes egna lilla familj

Pia - en blogg med inspirerande recept

Sofia - hennes blogg om hennes äventyr runt om i världen

Zetti - vart tog bloggandet vägen?

Sessavännen

Hemma i Öja finns Sessa. Det är (min) våran katt som egentligen heter Ellen, men hon uppför sig som om hon skulle vara från ett finare släkte, så började vi kalla Sessa (från prinsessa). Sessa får väldigt mycket uppmärksamhet från alla i familjen, hon tas hand om och passas upp. Men Sessa ger också uppmärksamhet tillbaka. Hon sitter och ser på tv:n med en och pratar tillbaka då man pratar till henne.

I stort sätt alltid när jag är påväg hem över en helg, så berättar mamma&pappa åt Sessa att jag är på kommande. Och när jag sedan kommer hem och vill hälsa på Sessa så hittar jag henne i mitt rum. Eftersom mitt rum sällan annars används så brukar hon inte vara där, men när hon vet att jag är påväg hem, så går hon till mitt rum och väntar på mig där.

Den bästa kontakten har hon ändå men pappa. På kvällarna går hon efter honom när han gått och sova. Hon sover alltid i samma säng som pappa, helst på hans kudde. På morgonen väcker hon honom då hon tycker att han sovit tillräckligt. Då sätter de sig på sängkanten och ser ut genom fönstret på fåglarna.

Ända sedan hon var liten har Sessa haft utegångförbund på nätterna. Hon får inte vara ute och jaga på nätterna, hon ska vara inne där det är säkert. Och det är faktiskt inte många nätter som hon varit ute, kanske en handfull. Och när hon sedan kommer in på morgonen ser hon lite skyldig ut, för hon vet nog innerst inne att hon inte fick vara ute.

Ja, bland annat såhär är våran Sessa. Världens bästa och mest bortskämda katt!

Huslig ekonomi

Lite konstigt måste det väl vara då det blir till helg och man vill vila ut och inte göra så mycket, så ser lägenheten ut som ett bombnedslag, inga rena kläder har man och diskberget hotar att rasa ihop.

Nå, hur som helst. På fredagkväll blev det Skördefest med ett glatt gäng. Det blev ett besök till Bolstaholm i Geta och sedan ÅCA. Vi smakade på äppeljuice, korv, ostar och "piimäshot". På lördagen fortsatte Skördefest besöken med Haddnäs, Jan-Karlsgården samt återbesök till redan nämda ställen. Vid Bolstaholm åt vi gårdens egna hamburgare, och de var underbart goda. När jag kom hem hade jag med mig knäckebröd, sirapslimpa och ost från dessa besök. Intressant att köra runt på kobben och besöka gårdar dit man annars inte har något att göra. Träffa på männiksor och gulliga djur. Som till exempel Skipper och Clipper.

Idag blev det att ta itu med lägenheten, städa och hänga ut sängkläderna. Men före det hann jag fixa ihop matlådor till kommande veckan. Det blev purjölök-morot-köttfärs gratäng samt en tonfiskröra till spagetti.

Passade också på att svänga ihop en jordgubbs-havre kaka. Vet inte vem som ska äta upp den, så är någon sugen på kaffe och kaka är det bara att höra av sig.

Motivation lost - Reward if found

Idag tog allt emot - allt gick trögt från det ögonblick jag öppnade ögonen och skulle stiga upp. Satt och gäspade på jobbet, träningen gick trögt - benen ville inte det jag ville. Och nu, kvart i nio sitter jag och gäspar (stort) igen. Kanske det betyder att jag borde söka mig till sängs?! Men vill gärna orka se Ensam mamma söker och Svenska Hollywood fruar.

Hösten är inte riktigt min period på året. Blir snabbt uttråkad och vill att det ska se något hela tiden. Såsom det gjorde i somras. Men hösten är nu bara något som man måste orka beta igenom, vare sig det händer något eller inte. Nån som har bra ideér för att liva upp hösten lite mera?

Och så rycker det i dansfötterna allt som oftast :)

Att vara eller inte vara flygrädd

Kan väl inte påstå att jag direkt flygrädd - men nog funderar jag en och två gånger när det gäller att flyga. Min första flygresa gick från Vasa till Stockholm och sedan till Köpenhamn. Tyckte det gick riktigt bra. Min andra ordentliga flygresa gick från Helsingfors till Bangkok. Den flygresan var lång och man han bli rejält uttråkad, men kände mig väldigt säker ombord. I Thailand när vi flög med inrikesflygen var det ofta små flyg och då var man igen lite osäker. Litar mest på de finländska flygen.

Orsaken till att jag skriver om detta är för att ett flygplan har kraschat i Ryssland (igen känns det som). Det har ännu inte blivit bekräftat men alla ombord lär ha omkommit. Ombord på flyget var ett ishockeylag som spelar i högsta ligan. Bland dessa spelare var en svensk välkänd målvakt, Stefan Liv. Han lämnade en fru och två barn efter sig, han blev enbart 30 år gammal.

Det är vid tillfällen som detta som i alla fall jag funderar en gång extra över hur bra man har det med alla nära o kära i liv. Känns dock som att jag funderat på detta flera gånger under de senaste veckorna av olika orsaker.



Eventuellt blir min nästa flygresa inom några veckor - hoppas på en sista minuten till solen!

Dethär med träningsvärk

Igår på BootCampen fick vi träffa på Max Pulse, men han dök upp först i slutet av träningen. Det var mycket träning åt magen och armarna till en början och sedan blev det massor o mängder av utfallssteg. Till sist blev det konditionsträning - upp ner upp ner upp ner för en backe. Så idag känns det i rumpan o baklåren. Max Pulse tror jag var nöjd med mig igår.

BootCamp

Länge sedan sist, mycket och ingenting har hänt sedan dess. Men tyvärr kära läsare - tänker inte redogöra för vad som hänt i sommar utan nu berättar jag om vad som händer just nu.

Jag och 19 andra tappra deltar i Avancias BootCamp - ett 6 veckors program med tre tuffa träningar i veckan. BootCampen är en träningsform som är inspirerad från militären. Det är hinderbanor, situps, armhävningar, upphopp, kravla på marken, klättra och däremellan jägarvila eller plankan. Och all träning sker utomhus oberoende väder. Tufft men ack så härligt! Allt är möjligt med inspirerande ledare!

Den tredje veckan av BootCampen inleds imorgon, och om jag läste lite mellan raderna i fredags så trappas tempot upp nu - för meningen är ju att vi kan komma i form.