Hemma i Öja finns Sessa. Det är (min) våran katt som egentligen heter Ellen, men hon uppför sig som om hon skulle vara från ett finare släkte, så började vi kalla Sessa (från prinsessa). Sessa får väldigt mycket uppmärksamhet från alla i familjen, hon tas hand om och passas upp. Men Sessa ger också uppmärksamhet tillbaka. Hon sitter och ser på tv:n med en och pratar tillbaka då man pratar till henne.
I stort sätt alltid när jag är påväg hem över en helg, så berättar mamma&pappa åt Sessa att jag är på kommande. Och när jag sedan kommer hem och vill hälsa på Sessa så hittar jag henne i mitt rum. Eftersom mitt rum sällan annars används så brukar hon inte vara där, men när hon vet att jag är påväg hem, så går hon till mitt rum och väntar på mig där.
Den bästa kontakten har hon ändå men pappa. På kvällarna går hon efter honom när han gått och sova. Hon sover alltid i samma säng som pappa, helst på hans kudde. På morgonen väcker hon honom då hon tycker att han sovit tillräckligt. Då sätter de sig på sängkanten och ser ut genom fönstret på fåglarna.
Ända sedan hon var liten har Sessa haft utegångförbund på nätterna. Hon får inte vara ute och jaga på nätterna, hon ska vara inne där det är säkert. Och det är faktiskt inte många nätter som hon varit ute, kanske en handfull. Och när hon sedan kommer in på morgonen ser hon lite skyldig ut, för hon vet nog innerst inne att hon inte fick vara ute.
Ja, bland annat såhär är våran Sessa. Världens bästa och mest bortskämda katt!